Allt om magen

Magen är ett stort område och ett vitt begrepp att slänga sig med. Magen, eller rättare sagt magsäcken tillsammans med tarmarna utgör en stor del av kroppens matsmältningsorgan. Det är här all näring bearbetas och tas upp av kroppen för att skickas vidare till kroppens alla celler. Därför är det viktigt att din mage mår bra och har ett fungerade system.

Många upplever problem med sin mage, allt från diarré, förstoppning, matsmältningsproblem, irritation i tarmarna osv.

Vad händer i magen?

Lite kortfattat kan man förklara det enligt följande:

När maten har passerat munnen, svalget och matstrupen kommer maten till magen. I magsäcken bryts och knådas maten ner till en vällingliknande form. Den sura magsaften bryter ner och dödar dåliga bakterier och endel enzymer tillsätts.

Vidare till tolvfingertarmen, en del av tunntarmen tillsätts ytterligare ämnen som hjälper till att bryta ner maten. Längre fram i tunntarmen tas vatten och näringsämnen upp från födan och transporteras ut i kroppen. Här plockas bla socker, fetter, proteiner, vitaminer, salter och spårämnen upp. Maten du stoppar i dig har passerat tunntarmen 3-5 timmar efter att du ätit. Tunntarmen är relativt lång för att alla näringsämnen ska hinna ta varas på.

Efter tunntarmen kommer födan till tjocktarmen. Den är som namnet avslöjar tjockare än tunntarmen och är ca 1,5 meter lång. I tjocktarmen händer det mycket. Dels tas mycket vatten upp här, vilket gör att vår avföring blir faster. Även salter sugs upp tillsammans med vattnet. En annan uppgift är att bakterierna i tjocktarmen bildar vitaminer som kroppen behöver men de bryter även ner det sista av maten som de tidigare passagerna inte klara av.

Sist på matens resa genom kroppen finner vi ändtarmen, hit kommer matrester, celler som stöts bort från tarmarna, slem och mycket vatten som kroppen vill göra sig av med. När det är dags att tömma ändtarmens nedersta del skickas en signal till vår hjärna som säger att nu är det dags att ta sig till toaletten.

För endel av oss fungerar matens resa genom kroppen smärtfritt men för många uppstår problem på vägen.

IBS

Det finns inget bra namn på svenska för IBS men på engelska är det en förkortning för irritable bowel syndrome. Med IBS menas att man har problem med just mag-tarmkanalen.

Typiska besvär kan vara:

Magont, som går över när man tömmer tarmen.

Diarre eller förstoppning.

Gasbesvär.

Besvären ska ha förekommit under en längre period.

Orsak:

För att maten i tarmarna ska ta sig framåt finns musklen som bla har till uppgift att göra just detta, föra maten framåt. Det gör musklerna i ett samspel med nerver och hormoner. En person med IBS har ökad retbarhet på nerverna i detta samspel. Då uppstår en överkänslighet vilken leder till besvär.

Förstoppning

Det är svårt att förklara förstoppning med ett annat ord, utan det är precis vad det låter som, förstoppning. Har man förstoppning blir avföringen hård och trög och det uppstår problem att tömma tarmen. Många upplever en känsla av att tarmen inte töms ordentligt.

Varför man får förstoppning finns flera förklaringar på. En person med dåliga matvanor och ett för litet fiberintag brukar vara en vanlig orsak. En sån enkel anledning att man stressar mycket, är orolig eller dricker för lite kan orsaka förstoppning.

Förstoppning är oftast ofarligt men kan vara farligt i samband med andra åkommor t.ex. viktminskning eller blod i avföringen.

Hemorrojder

Att gå runt och berätta att man har hemorrojder hör inte till vanligheten men faktum är att hälften av alla personer någon gång i livet har hemorrojder. Det är ofarligt men kan vara tillbesvär för många då klåda och verk kan uppkomma.
Vad är då hemmorojder?

Längst ner i ändtarmen finns små kuddar som består av bindväv och blodkärl. I dessa kuddar finns det stora blodkärl och om dessa inte fungerar som de ska kommer det för mycket blod till kuddarna och de fylls då med för mycket blod. Det kallas då för en hemorrojd. Det finns två sorters hemorrojder, inre och yttre. Den ena sitter på utsidan av ändtarmsöppningen och de inre finns inne i ändtarmen. Forskare är inte säkra på vad som gör att blodflödet från kuddarna inte fungerar och man kan då inte ge en helt riktigt förklaring till varför hemorrojder uppstår.